Vila i frid

Inatt har jag förlorat en av mina bästa vänner. Nämligen min fammo. :'( Hon har hjälpt mej många gånger. När jag gick i skolan åk 5-8 så var jag hos fammo varje dag efter skolan. Jag sov över hos henne nästan varenda helj. Då jag var hos henne. Så brukar vi laga mat, Sjunga psalmer, läsa tidningar, dricka eftermiddags kaffe m.m. Fammo har lärt mej en hel del också. Det var hon som lärde mej att kaffe är gott, senap går att äta och att gurksallad är ätbart. Hon lärde mej också att tycka om mej själv mera. Jag minns en gång då jag och mamma hade grälat och jag var jätte arg. Så jag had cyklat till fammos och stormade in till hennes och slängde min jacka och mina skor på golvet, sprang ut och satte mej på balkongen och surade. Fammo kom ut på balkongen och satte sej ner brevid mej och bara satt där med mej. Då hon såg att jag hade lugnat ner mej så frågade hon om vi skulle gå in och koka kaffe och äta kvarkbullar. :) Hon visste alltid vad jag behövde och vad hon skulle säga för att  hjälpa mej. Jag brukade leka bank och kontor vid hennes skrivbord. :) Vi brukade också fara och handla. När jag brukade sova över så brukade vi laga kvällste och smörgås och se på tv. Jag brukar också klä ut mej i hennes kläder och med hennes smycken. :) Oj hjälp vad jag kommer att sakna dej fammo. :'( ´Du har alltid varit mer än bara en fammo för mej. Du har varit som min extra mamma. :'( Jag vet inte hur jag skall klara mej utan dej. :'( Jag älskar dej jätte mycket fammo. Men nu får du äntligen träffa faffa igen. Han har nog väntat på dej. :) ´Vila i frid fammo! Du kommer aldrig att glömmas bort! Du kommer alltid att ha en plats i mitt hjärta!