Vad är det som händer

Vad är det som händer

 

Vad är det som händer med mig. Så känns det just nu. Vart är jag på väg. Vad är meningen med livet för mig. Ska det faktiskt få vara så här igen. Att jag inte kan kontrollera mig själv eller mina handlingar. Vad jag gör eller säger. Det är jag men samtidigt så är det inte jag. Jag känner mig utanför mitt liv. Jag vill så mycket men jag orkar inte. Jag vill kunna göra allt som jag vill. Jag vill inte vara begränsad av mitt eget psyke. Men tyvärr så är jag det ganska mycket. Jag vill fara och hälsa på till min Mommo och Moffa för där vet jag att jag kan må bra och får vara mig själv. Men jag kommer mig bara inte för att fara iväg. För min kropp och hjärna skriker åt mig att jag måste gå hem om jag är på väg nånstans. För jag är så otroligt trött just nu. För jag får inte någon sömn på natten. Jag är vaken nästan hela natten. Om jag har tur så får jag lite sömn innan morgonen och alarmet ringer och det är dags att stiga upp igen. Då helgerna kommer så är jag så otroligt trött och slut i kroppen så min lördag och söndag går i princip till att sova. Jag går liksom på en lägre växel. Jag glömmer bort saker. Jag kommer inte ihåg om jag har gjort saker som jag ska göra. Jag kan ha bestämt mig för att göra något och sen kommer jag ihåg det på kvällen eller dagen efter och då är det försent. Jag kan ha varit ute med Bella men blir sen osäker på om jag faktiskt ha varit ute med henne tillräckligt många gånger för jag börjar tänka om jag blandar ihop dagarna och tror att jag ha varit ute med henne men istället så var det en promenad från igår men då jag blir så där osäker så tar jag ut henne en extra gång bara för att vara på den säkra sidan. Ha jag bytt hennes vatten och gett mat åt henne. Jag kan prata med Jimmy eller någon annan i telefonen men efteråt kommer jag inte alls ihåg vad vi ha pratat om. Det skrämmer mig ganska mycket att jag kan glömma så där snabbt. Jag har sökt till en sömnskola kurs och jag hoppas verkligen att  jag slipper med på kursen för jag behöver verkligen få hjälp med mina sömnproblem. För annars vet jag inte vad som kommer hända. Men jag är rädd för resultatet för jag kommer ihåg vad som hände sist då jag hade problem med sömnen och minnet blev sämre. Jag vill inte hamna där igen.  Jag har fått sova lite bättre nu två nätter. För jag har kunnat ha alarmet lite senare att ringa. Då Bella fick fara till mammas och pappas i måndags. Så då jag inte behöver ta ut henne före jag far till arbetet så är morgonen lite lugnare. Sen är något som jag inte kan göra då Bella är hemma är att ha jätte högt på musik. Men nu då hon är borta så är den höga musiken en sorts hemma terapi för mig. Jag sätter mig i soffan och ibland står jag i soffan och dansar till musiken. Bara för att jag kan och för att det är skönt att släppa allt för en liten stund. För då musiken är på så kan jag inte tänka på något annat för just den stunden. Musik har alltid hjälpt mig på sitt eget sätt.   

 

 

 

Jag kan komma på mig själv med att sitta och stirra rakt ut på inget och tänka vad var det som du hade tänkt göra nu. Jag har svårt för att berätta om mina känslor och hur jag mår. För mig är det lättare att skriva ner vad jag känner och hur jag mår.  Jag har blivit bättre på att prata om mina känslor och mående. Men det är fortfarande väldigt svårt. Men jag övar på det varje dag. Jag har många olika saker som jag måste öva mig på varje dag. Men allt jag gör är för att jag ska börja må bättre och få tillbaka kontrollen över mitt eget liv. Det är mitt mål. Jag vill att jag ska känna mer glädje än stress i mitt liv. För allt som jag gör och ska göra blir till en stress för mig nu då jag mår som jag gör. Det är mera stress just nu och så vill jag inte att det ska vara. Eftersom det blir en sån stress för mig så vill jag därför helst inte lämna mitt hem och min trygga punkt. Jag trivs bäst här hemma där jag känner mig trygg och kan låsa in  mig från världen som finns där utanför. Då jag är med Jimmy så känner jag mig också trygg. Det känns lättare med honom att göra saker. För jag vet att så länge jag är med honom nånstans så kan inget ont hända mig. Min familj är viktig för mig. Utan er i mitt liv så klarar jag mig inte.

Det här blev ett lite råddigt inlägg. Men sen så känner jag mig ganska råddig just nu. Så det kan väl inte bli på något annat sätt då jag skriver.

 

Ta hand om er! Ni är alla viktig för någon!  

 

 

 

 

 

 



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: