I'am Back

I'am Back

Nu är jag tillbaka efter en lång paus från bloggen. Men med en dator som jag inte har sluppit in på pgr av att jag glömt lösenordet till den och att jag inte tycker om att blogga från telefonen så fick det helt enkelt bli en längre paus. Men sen i fredags så har jag haft tillgång till min dator igen då jag mitt i allt kom på lösenordet! 😊 Så nu ska jag försöka mig på att komma igång med bloggade igen. 

 Mycket har hänt sen jag skrev här sist. Jag och Jimmy är tillsammans igen. Vi hade en paus i cirka 3 månader. Just nu så bor vi i egna lägenheter. Vår plan är nog att flytta tillsammans igen, men då vi vill bo i ett radhus eller liknande så tar det lite längre att hitta ett som passar för just oss. Bella bor med mig 24/7 för Jimmy får inte ha djur i sin lägenhet. Men bara för att vi bor skilt så betyder ju inte det att det skulle vara en dålig sak. Jag tror bara att det är bra för oss att ha det så här just nu i alla fall.  Vi träffas endå flera gånger i veckan. Jag måste säga att jag trivs väldigt bra med att bo sig själv. Jag behöver inte ta hand om någon annan än mig själv och Bella förstås. Jag tror att att både jag och Jimmy mår bättre av att ha det så här just nu. Jag kan se en så stor förändring i både mitt och Jimmys sätt att behandla varandra nu efter att vi har blivit tillsammans igen. Vi tar inte varandra förgivet mera. Vi älskar varandra och vill vara tilsammans.❤
 
Annat som har hänt i mitt liv sen sist då. Jag har slutat jobba på Vestersundsby Daghem efter 3 år och 6 månader på ett arbete som jag verkligen har trivts så bra med. Att tömma skåpet efter en så lång tid där kändes väldigt jobbigt. Att lämna mina vänner för ja jag tycker att mina arbetskollegor blev mina vänner. Så på samma gång som det känns bra med en förändrig så känns det endå jobbigt att lämna dem. Men jag kan alltid fara dit och hälsa på.
Jag har faktist börjat jobba på en helt ny arbetsplats med något helt annat än tidigare. Jag har börjat jobba som personlig assistent på gymnasiet. Jag trivs väldigt bra med mitt nya jobb. Vi får se vad det leder mig in på. Men just nu trivs jag med att jobba lite mindre. Jag känner mig inte lika stressad som förut och jag sover bättre och då jag stressar mindre så blir även min ångest och panikångest lättare. Mitt liv känns lite lättare nu.  Men det är klart att så småningom så måste jag söka lite mera timmar. Men just nu är det bra som det är. 
 
 
 
Men något som jag har väldigt svåra problem med just nu är att jag är livrädd att Bella ska dö eller att jag ska dö och då blir Bella lämnad ensam. För om jag skulle dö vem ska då ta hand om Bella. Det är ju bara jag som vet vad alla hennes olika sätt betyder. Hon har ju så många olika. Det är ju klart att hon har både Jimmy och mina föräldrar kvar. Jag vet ju nog att hon får det bra med dem. Men det är ju bara jag som vet allt om Bella och vet vad hon vill då hon gråter på ett visst sätt. Då hon sätter huvudet på sne och tittar på en med sina stora bruna ögon.
 
 
Då hon följer efter vart man än går. Vad hon kan äta utan att få ont i magen. Man får ju inte mata henne med vad som helst. Fast hon äter allt och vill ha allt. Vem ska säga "nej Bella du får inte öppna roskisdörren varje gång du blir ensam".
Andra vet ju inte hur vi har det och hur vi gör det i vår vardag. Vi har ju våra rutiner. Varje kväll då vi ska börja sova så pussar och kramar jag Bella och säger "sov gott Bella. Mamma älskar dig" Vem ska säga det åt henne om jag inte finns där. Varje gång jag lämnar henne ensam hemma så får hon ett hundkex och jag säger åt henne " hejdå Bella. Ha en bra dag. Mamma älskar dej. Vi ses sen." Det är viktigt att man visar åt Bella att man älskar henne och att hon är viktig för annars kan hon bli ledsen och tro mig du lär nog märka då hon är ledsen och känner sig utanför. Hon är ju också ganska speciell att vara ute och gå med. Man måste komma ihåg att det inte går att ha henne i långt koppel hela tiden. För hör och ser hon en moped eller något annat med högt ljud så springer hon genast dit. Ser hon en annan hund så blir det mycket ljud för hon skäller så högt. Hon får en svart rand på ryggen då hon blir stressad eller uppjagad. Man kan inte låta andra hälsa på Bella för hon är så rädd och försiktig. Man häslar på henne på egen risk. Hon kan börja hosta och få tungt att andas då man är ute med henne. Då vill hon upp i famnen tills det går om. Hon behöver mycket tid på sig att lära känna dig.  Hon avskyr regn och att bli våt. Hon har olika kläder. Flexiväst, regnrock,halsduk och två olika varma vinter tröjor. Hon älskar gräs. Hon älskar solen och kan sitta ute i timtal om solen är framme. Bella vill allra helst ligga under en filt på soffan bredvid dig när du ser på tv eller är på soffan. När ni ska sova så vill hon sova under täcket. Det finns så mycket som den som ska ta hand om Bella måste veta. Det är det som gör mig så rädd att jag inte ska hinna berätta allt eller skriva ner allt. För min Bella måste få den absolut bästa vården och kärleken. Hon skulle dö om hon hamnar på något hundhem för hemlösa hundar. Nu ska vi ju hoppas att jag aldrig behöver lämna henne ❤
 
 
 
 
 
 
 
 Sen är jag också helt galen i ugglor. Jag har massor med saker som föreställer ugglor. Kläder, inredning,gardiner, tavlor, klockor och en hel massa smycken. Vet inte varför jag har blivit så kär i dem. Men de är ju bara för fina. Sen finns det ju jätte massor med föremål som en uggla. Jag går alltid på spaning efter något nytt till min samling. Jag kan inte gå in i en butik utan att kolla runt i fall det skulle finnas en ny som jag måste ha. Om jag någon gång kommer att äga ett eget hem så ska det finnas ett rum i huset som är mitt uggle rum.
Här är bara en liten del av vad jag äger som har med ugglor att göra. 😍
 

 Om ni har frågor eller funderingar kring det här blogg inlägget så får ni fråga. Jag svara så gott jag kan. Nu ska ni ha en bra vecka! Kram

 

 



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: